Otroligt nog har jag lyckats undvika stressen under min hektiska vårtermin - men nu! Det tar stopp. Jag inser att jag har för mycket att åstadkomma på för lite tid och oroar mig för att mina slutbetyg ska hindra mig från att förverkliga mina visioner. Omtenta den tredje juni, vilka ämnen räknas, vilket betygssnitt kommer jag att få, vem är min mentor och varför har jag inte gett bättre ifrån mig?
Paniken börjar smyga sig inpå mig och åter igen befinner jag mig i en kritisk situation där bägaren är på väg att rinna över. Oh shit!
1 comment:
Du är bra hur dina betyg än ser ut! Men jag vet hur du känner, blä jag pallar inte! Ska vi sticka iväg från allt? typ indien? <3
Post a Comment