Jag är så jävla lycklig.

Ung och frisk. Bosatt och uppväxt i välfärdssamhällets kärna. Älskad och omtyckt av alla. Klipsk och framgångsrik med rätt att välja och vraka. Livet är en fest för ungdomen i Stockholm. Mitt ibland otaliga möjligheter, strålande förutsättningar, lustfyllda äventyr och generösa, statliga bidrag finns jag! En tuff brud i en lyxförpackning på 30 kvadrat som för kampen för den ultimata lyxtillvaron. Disken står visserligen kvar på köksbänken i form av instabila, klirrande torn och dammråttorna verkar stortrivas, men det kan inte hjälpas då man är i full sjå med att representera den aktiva nutida unga kvinnan i den svenska samhället. Den dyrbara tiden bör disponeras på bästa möjliga sätt vilket oturligt nog resulterar i nedraget antal städtillfällen. Studierna går som de ska. Mycket väl godkänt kallar skolverket mina storartade prestationer och meritpoängen regnar över mig. Logaritmer, Freud och molekyler. Alltid lika spännande och givande. Mitt engagemang inom elevrådet, antimobbningskommittén, festkommittén och konstgruppen artar sig och jag spenderar gärna mina måndagseftermiddagar tillsammans med skolledningen i konferensrummet. Middagen äter jag helst tillsammans med mina närmaste vänner. Enligt tallriksmodellen förstås och vi unnar oss då och då en fruktdrink á la mango-papaya. Jag rushar sedan vidare för att hinna med fika på söder och dricka en lagom kryddig chai latte till sorlet av andra medvetna tedrickare. Utgång. Livet är ju trots allt en fest! Som nybliven, frivillig singel bör jag socialicera mig även nattetid och därmed minska risken för att gå miste om ett sällsynt äventyr. Helgen går förstås inte endast åt att dansa sig glad utan även åt att tjäna pengar så det räcker och blir över för leverbröd och den senaste mulburry-väskan. Det skadar heller aldrig att en lördagseftermiddag sätta sig på ett bibliotek och läsa Naomi Kleins senaste eller betrakta den kritikerosade Nan Goldins fotokonstverk. Allt för att leva och utforska det bästa i livet. Yoga och powerwalk består min nödvändiga och kontinuerliga träning av. Det gäller att hålla sig pigg och sprek och eliminera minsta tecken på fruktade celluliter. Söndagskvällen utspelar sig ofta i föräldrarhemmet då min familj lider av brist på sällskap av sin dotter respektive storasyster. Ung och trött. Bosatt och uppväxt under stresssjukdomens storhetstid. Jämförd och förväntad av alla. Begären må förträngas för här ska det planeras framtid in i minsta detalj. Lev gott, allting gott. Och glöm för guds skull inte att vidareutbilda dig, socialisera dig och kulturaktivera dig. Jag är så jävla lycklig.